Feelgood: så fungerar genren som alla pratar om

Feelgood-genren har exploderat i Sverige under de senaste femton åren och blivit en av bokhandelns säkraste försäljare. Fredrik Backmans En man som heter Ove från 2012 har sålt över tre miljoner exemplar världen över och visat hur en sur gammal man i en förort kan röra vid miljoner läsare. Genren lovar skratt blandat med tårar, vardagliga problem som löses med värme och en känsla av att allt faktiskt kan bli bra. I Sverige har den hittat en särskild plats hos läsare som vill ha något hoppfullt efter en lång arbetsdag, ofta i pocket för 89–119 kr.

Ordet feelgood kommer från engelskans “feel good” och syftar på böcker som ger en positiv känsla i kroppen. Ursprunget ligger i 1980-talets amerikanska romantik och chick lit, men det var först när Jonas Jonasson slog igenom med Hundraåringen som rymde från 2009 som den svenska publiken verkligen omfamnade den lättsamma, intelligenta humorn. Katarina Mazetti hade redan tidigare med sin bok om den arga bonden och den intellektuella staden visat att feelgood kan vara både rolig och samhällskritisk. Idag dominerar genren bokklubbar, presentbord och ljudbokslistor med titlar som ofta läses på under 300 minuter.

Ursprung och utveckling i Sverige

Feelgood-genren fick fäste i Sverige runt 2010 när förlagen såg att läsarna längtade efter berättelser som inte slutade i tragedi. Jonas Jonassons Hundraåringen sålde över en miljon exemplar bara i Sverige och banade väg för en hel våg av humoristiska böcker med hjärta. Författare som Katarina Mazetti hade redan på 2000-talet blandat vardagsrealism med skratt i sina romaner, men det var Backmans Ove som verkligen definierade den svenska stilen: en motvillig hjälte, en liten värld och stora känslor. Idag räknas genren som en av de mest lönsamma med försäljningssiffror som ofta överstiger 50 000 exemplar per titel under första året.

Kännetecken som gör feelgood till feelgood

En typisk feelgood-bok har en tydlig huvudkaraktär som genomgår en inre resa, ofta från bitterhet till acceptans. Lucy Dillon skriver i sina böcker om hundar och nya början på det brittiska viset, medan svenska författare lägger till en dos av det svenska vemodet. Språket är lättillgängligt, kapitlen korta och humorn kommer ofta från igenkännbara situationer. Boken slutar alltid med en känsla av försoning, oavsett om det handlar om kärlek, vänskap eller att lära sig älska sig själv. Sidantalet ligger ofta runt 350–420 sidor så att läsningen aldrig känns överväldigande.

För vem passar genren egentligen?

Feelgood passar perfekt för den som läser 20–30 minuter varje kväll innan sömn och vill somna med ett leende. Många kvinnor mellan 35 och 65 år utgör kärnan av publiken, men Fredrik Backmans En man som heter Ove har visat att även män i 50-årsåldern kan fastna. Den fungerar utmärkt som present till någon som precis gått igenom en tuff period, eftersom den ger både tröst och skratt utan att bli tung. Även tonåringar som läser Lucy Dillons böcker upptäcker att genren kan vara både rolig och tankeväckande på samma gång.

Riskerna med sockerljuvhet och förutsägbarhet

Den största kritiken mot feelgood är att den kan bli för förutsägbar. När man läst tio böcker i genren vet man ofta redan vid sidan 80 hur det kommer att sluta. Det finns en risk att karaktärerna blir för gulliga och problemen för enkelt lösta, något som Katarina Mazetti undvek genom att behålla en vass ton i sina tidiga böcker. En annan fara är att genren ibland romantiserar svåra livssituationer och gör dem till underhållning. Därför är det viktigt att välja författare som vågar blanda in lite skärpa, som Jonas Jonasson gör med sin svarta humor i Hundraåringen.

Fem konkreta titlar att börja med

Här är fem böcker i olika toner som ger en bra introduktion till genren. Välj efter humör och läs sedan vidare bland författarnas övriga verk. Varje titel kostar mellan 99 och 149 kr i pocket och finns ofta som ljudbok på 8–12 timmar.

• Fredrik Backmans En man som heter Ove från 2012 ger en perfekt blandning av ilska och värme på 336 sidor.
• Jonas Jonassons Hundraåringen som rymde från 2009 är en fartfylld roadtrip med historiska tillbakablickar.
• Katarina Mazettis I huvudet på en gammal gubbe från 2013 visar hur man kan skratta åt åldrandet.
• Lucy Dillons Alla hundar kommer till himlen från 2018 är en varm berättelse om sorg och nya chanser.
• Maja Lunde svenska succén De sista djuren från 2017 blandar feelgood med lite mer allvar.
• Bridget Jones Dagbok av Helen Fielding i nyutgåva från 2022 ger den klassiska chick lit-känslan på 320 sidor.

Feelgood-genren fortsätter att växa eftersom den ger oss något vi alla längtar efter: en stund av hopp i en komplicerad värld. Välj en av titlarna ovan, slå dig ner i soffan och låt berättelsen sköta resten. Du kommer troligen att vilja läsa mer direkt efteråt.